Inte bara löjlig

När jag skrev det förra inlägget var jag lite irriterad. Det har att göra med att min exfru har behållt hela barnbidraget själv i mer än ett år, trots att Prinsessan bor lika mycket hos var och en av oss. Jag har bett henne kolla upp möjligheterna att dela upp bidraget mellan oss i flera månader, men när vi sågs den där söndagen gav jag henne en deadline. Hon hörde av sig idag och berättade att hon varit i kontakt med FK. Hon menade att eftersom hennes ekonomi är så dålig så kommer hon att behålla allting själv för att kunna försörja Prinsessan.

Jag vet knappt om jag ska skratta eller gråta. Det är väldigt tråkigt att hon har det svårt – men hon måste börja inse att jag inte tar hand om henne längre. Hon har gjort ett val och nu får hon stå för det – that’s the price you pay for the life you choose. Jag har ingen rätt till pengarna eftersom vi inte är överens. Hon får allt för att hon är mamma. Och hon använder pengarna för att åka till sin nya pojkvän – inte fan går de till ny jacka åt Prinsessan. Länge leve jämställdheten.

Det värsta är att de här berör mig så oerhört. Jag blir ledsen, nervös, orolig och besviken. Jag får ont i magen och vill gråta. Fan! Som det ser ut nu som kommer det inte att bli någon lätt eller trevlig uppgift att lösa det här, och det betyder sannolikt att vi kommer att bli ovänner och att vår redan ansträngda relation kommer att bli sämre. Omvärlden kommer att se mig som oförsonlig och grym – och det kommer hon också att göra. Trots att det är hon som beter sig konstigt. Jag vill inte vara kompis med mitt ex, men jag vill definitivt inte vara ovän med henne heller. Jag som tyckte att det fungerade så bra till vardags…

Det är lite spännande det här – terapeuten har strängt förbjudit mig att ta ut saker i förskott och att tolka andras handlingar och uttalande, i synnerhet om det rör sig om något negativt. Men jag gör det ändå. Jag är stökig. Repad. Får jobba på att bli bättre på det här.

Annons
Föregående inlägg
Nästa inlägg
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. En pappas rätt är ibland väldigt liten. Det gör mig asförbannad, rent ut sagt. Jag har flera exempel från min bekantsskapskrets där pappor behandlats illa av systemet. Det pappadagar ska kvoteras, men min vän som är ensamstående pappa har svårt att fylla i bidragsblankett eftersom det står förtryckt på blanketten MODER där bidragstagaren ska fyllas i..???!!!? Bara som ett litet, ganska obetydligt exempel..

    Arg.

    Svara
    • Jag blev också arg idag. Eller kanske snarast bestört. Exet har fortfarande varken besvarat sms, telefon eller mejl…

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: