Wow vad jag saknar mitt barn. Så fin är hon. Och hon börjar bli så stor och förnuftig. Väluppfostrad till och med. Jag vill krama henne, höra henne tjata, gnälla, sjunga, skratta och pyssla. Jag vill se när hon dansar, hoppar och pusslar. Mitt lilla, fina barn vad jag saknar dig.
anguin.wordpress.com 
Ett stenkast från Fyndet
/ 29 september, 2010Jäklars vad jag känner igen känslan. Känslan som hugger i bröstet och får magen att knyta sig.
Men ikväll är min väntan över för den här gången! 7 dagar med mina 3 hjärtan.