Prinsessans mamma ringde precis och ville reda ut lite datum för när vi ska ha Prinsessan. Vi snackade föräldragrejer, om för små overaller, om dagsiförkylningar och det ena och det tredje. Vi kom överens om att gemensamt betala för ett dagis-kit, en hel uppsättning kläder som Prinsessan alltid kan ha på dagis, så att kläder från det ena hushållet inte ”sugs in” i det andra vid barnabyten. Det var det första som vi på allvar kommit överens om på ett och ett halvt år. Det kändes bra. Och så sa jag det.
”Jag vill säga en sak till dig. Jag älskar dig för att du är Prinsessans mamma och för att du gett Prinsessan till mig. Jag vill att du ska må bra, och att det ska gå bra för dig.” Hon började gråta i telefonen och menade att hon ville detsamma för mig.
Och så lade vi på. Ett litet steg bort från bitterheten, vanmakten, sorgen och missunsamheten. Ett litet steg på vägen mot samförstånd, försoning och acceptans.
Trollet
/ 31 oktober, 2010Mycket bra Anguin, mycket bra.
Anguin
/ 31 oktober, 2010Tack ska du ha, Trollet. Det känns… ovant.
Trollet
/ 31 oktober, 2010Det kommer att förändra ditt liv helt.
MK
/ 28 oktober, 2010Skönt att läsa! Hoppas det håller i sig och att det är början till en nystart på en annan slags relation, som vänner och förälder.
Anguin
/ 29 oktober, 2010Vänner är vi nog långt ifrån. Men jag hoppas på att det inte blir så frostigt i framtiden.
Stina
/ 27 oktober, 2010Vad fint sagt!!! Och förmodligen ytterligare ett steg mot läkning!
Jag sa något liknande i början av hösten, till mitt ex… vilket var startskottet för vår förbättrade relation. Det var första gången sedan separationen som vi verkligen nådde varandra, och vi grät båda två. Otroligt skönt, och det blev ett stort steg framåt.
Anguin
/ 27 oktober, 2010Vi får se vart det leder. Jag hoppas att exet får lite ordning på sig och sitt liv så att jag vet vad jag kan förvänta mig av henne.
vardagsgladje
/ 27 oktober, 2010Precis så känner jag inför mitt ex oxå. Hoppas att även han kommer till den slutsatsen så småningom…
Fint av dej att säga det! 🙂
Anguin
/ 27 oktober, 2010Det gör han säkert!
Ett stenkast från Fyndet
/ 27 oktober, 2010Har förresten citerat dig i min blogg. Och länkat lite. Hoppas det är ok! Om inte, säg till!!!
Anguin
/ 27 oktober, 2010Klart att det är OK. Tack för att du läser Alacs!
Ett stenkast från Fyndet
/ 27 oktober, 2010Och där började mina tårar rinna… Önskar, önskar att jag kunde uttala de orden till barnens pappa.
kram
Anguin
/ 27 oktober, 2010Kram! Kanske går det någon gång. Jag hoppas det i alla fall.
Peppe
/ 27 oktober, 2010Stort!
Anguin
/ 27 oktober, 2010Kanske. Oavsett vilket så satt det väldigt långt inne. Tack för kommentaren, och välkommen hit!