I dag är det den 27/11, 2013. Jag är trött och dessutom orolig, eftersom jag verkligen, verkligen inte vill gå till soc i dag. Du ska ”intervjuas” och jag måste så klart vara med, men det är fan inte kul. Jag vet inte vad jag är rädd för, men den där olustiga känslan lämnar mig inte. På tåget i morse satt jag och önskade lite att jag skulle bli sjuk och tvingas ställa in, så att jag bara kunde åka hem.
Men nu är det som det är. Jag får i alla fall komma hem någon timme tidigare om jag har tur.
Och för att knyta an till inlägget jag skrev häromdagen – morgonen efter ringde din mamma och berättade att du under morgonbestyren skrikit till henne: ”Du slår mig alltid när du är arg!” Skönt i alla fall att du är rättvis när du delar ut anklagelser.
Jag undrar om det kanske kan ha att göra med hur du definierar ”slå”. Kanske tycker du att vi slår dig om vi tar tag i dig eller lyfter in dig på rummet? Eller så är det så att du räknat ut att du kan få uppmärksamhet som du nog behöver i större utsträckning när ditt liv ser ut som det gör, med ständiga resor fram och tillbaka. Jag vet inte, men det är nog dags för oss att ta ett snack med dig och höra vad du har att säga om saken.
anguin.wordpress.com 