25/11, 2013: Samma dag – nya galenskaper

Det är fortfarande den 25/11. Jag stod i kylan (som precis har kommit) och väntade på tåget hem på eftermiddagen. Då ringde telefonen från ett Växjönummer. Jag anade oro, men föga anade jag var det var som komma skulle. Det var en soc-tant – som ringde mig i våras. Jag vet inte om jag nämnt det här, men din mamma anmälde mig till soc för att du var ”rädd för mig”. Det var fet jävla bullshit, men du är en hejare på att hitta på grejer, och det du sagt till din mamma (som hon sagt till soc) ligger mig antagligen i fatet nu. Det var jävligt tråkigt, för din mamma anmälde mig utan att berätta det för mig, så att jag fick beskedet från soc. Det gjorde mig skitledsen. Men det var ingenting emot vad jag blev i dag.

Soc-tanten ringde nämligen för att delge mig ännu en anmälan. Den här gången hade din morfars ”flickväns” dotter Katarina passat dig någon gång, och då hade du och din kusin A börjat slåss. Katarina hade frågat vem som lärt er det, och om det var någon som brukade slå på er. ”Ja,” svarade du utan att tveka. ”Pappa brukar slå mig.”

Jag blev helt kall i hela kroppen. Jag blev förbannad. Rädd. Förtvivlad. Och jag ville slå den dumma horan Katarina på truten. Vad säger man till soc i ett sånt läge? Det spelar ju ingen roll vad jag säger – det går ju aldrig att bevisa – utom genom att prata med dem som står dig och mig närmast, och de är ju i de allra flesta fall jäviga.

Jag försökte förklara att du hittar på i bland. Försökte ge exempel. Bedyrade att jag aldrig slagit dig, även om jag för all del tagit dig i örat nån gång. Men samtidigt sa jag ju rakt ut att mitt eget barn är manipulativt, ljuger och hittar på. Det kändes inget vidare det heller. Soc-tanten menade att hon inte tänkte gå vidare med saken. Jag berättade om hur chockad jag blev av samtalet och hur jävla orättvist det var att ärendet ändå kommer att ligga i soc register i sex månader. Och oavsett om ärendet avskrivits kommer tingsrätten att titta på det och tänka att ”ingen rök utan eld”. Jag berättade för soc-tanten att jag lika gärna kunde lägga ner, eftersom jag hela den här processen blivit mött med kalla handen, negativa svar, resultat i din mammas favör och hela TVÅ socanmälningar. Det känns helt för jävligt.

Det är kört för mig. Det kommer aldrig att gå det här.

Tidigare inlägg
Följande inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: