När jag läser veckobreven från din skola blir jag ärligt talat både glad och ledsen. Jag blir glad för att det verkar vara en fantastisk skola du går på, med mat lagad på plats (inklusive bröd bakat i lokalerna) samt aktivt arbete för att det ska bli så bra som möjligt för alla barn på skolan.
Jag blir ledsen för att du måste lämna den skolan om det bestäms att du ska bo hos mig. Och ärligt talat känns det som om jag gör något dumt när jag arbetar för att du ska bo hos mig i stället. Det känns inte som om det blir bra hur jag än gör här, så jag vill att du ska veta att jag alltid försöker så gott jag kan, även om resultatet i bland inte blir därefter.
anguin.wordpress.com 