Jag har sett en film som surrar på fb. Det är en amerikansk tjej som filmar sig själv när hon går på stan och så räknar hon ihop alla ”cat calls” – alltså oombedda kommentarer – som hon får. Det är skitmånga. Verkligen. Jag förstår att det är minst sagt jobbigt att få höra ”Damn!”, ”Nice!” eller ”Darling” hela tiden, och det borde inte hända. Hela idén med videon är, om jag tolkat det rätt, att visa hur kvinnor görs till objekt och i förlängningen hur de alieneras från män och det patriarkala samhället. Den visar hur män inte kan ta ett nej och hur de trakasserar kvinnor. Genom att lägga särskild vikt vid att visa män som följer efter kvinnan i klippet visar det också hur otäckt det kan vara att vara kvinna; jag tyckte själv att det kändes lite läskigt när jag såg de där snubbarna som bara inte kunde fatta vinken. Det är ett stort och allvarligt problem att folk inte kan respektera andra människor.
Jag tycker att klippet illustrerar det här problemet på ett bra sätt, och det får mig att bättre förstå hur jobbig vardagen kan te sig för en kvinna i dag. Men vad jag inte förstår är när det blev ett problem att människor säger ”Hej”, ”Godmorgon” eller ”Ha en trevlig kväll” och till på köpet kalla det cat calling och tala om det som ”en del av många kvinnors vardag” på ett negativt sätt. Jag kan inte hålla med om att det är att gå över gränsen. Det är inte fel att säga hej till en snygg tjej, eller en ful för den delen. Eller till en snygg eller ful eller tjock eller smal eller vanlig kille. Eller till någon. Det är artighet. Det är ett sätt att öppna för kommunikation. Det är kontaktsökande. Hej, vem är du? Du verkar spännande och jag skulle vilja veta mer om dig.
Låt vara att en del människor inte alls vill interagera med sin omgivning eller med okända. Det är tråkigt att de människorna utsätts för det – inget tvivel om den saken – men är det anledning att helt sluta att tilltala människor vi möter? Lite tillspetsat: det är inte ok att män säger hej till kvinnor på stan, och då borde det heller inte vara ok för kvinnor att säga hej till män. För att löpa linan ut: det är inte ok att prata med okända. Kanske berör vi här en del av problemets kärna; vi har sedan vi var små blivit noga tillsagda att aldrig prata med främlingar och jag inser att jag själv säger det till mina barn. Jag säger det för att jag tror att det är ett gott råd för små barn som inte känner vidden av världens underbara äventyr och gruvliga fasor. För vuxna människor med god koll på verkligheten, sig själva och andra är det däremot en fullständigt vansinnigt uppmaning. Det är ju en uppmaning att ständigt och jämt vara på sin vakt, att alltid se det värsta i människor och att hela tiden vara rädd. Det får mig genast att tänka på en vis varelse som bestämt menade att rädsla är vägen till den mörka sidan. Rädsla leder till vrede. Vrede leder till hat. Hat leder till lidande.
Ja men tänk om den där människan man pratar med är ett galet psykfall?! Tänk om man blir våldtagen? Ja. Tänk om. Men det är ingen hemlighet att den absoluta majoriteten av alla våldtäkter begås av människor du är bekant med, som du känner väl eller till och med älskar. Varningen borde i stället lyda: ”Tala inte med folk du känner!”
Nu raljerar jag förstås, men låt oss vända på det: tänk om den du pratar med råkar visa sig vara din nya bästa vän, din väg till ett nytt jobb, ett äventyr eller en himlastormande kärlek? Tänk om du missar något sådant? Min övertygelse står fast: att helt sluta prata med människor på stan är inte lösningen. Jag tycker att man ska heja mer; att lura i människor att de måste vara rädda och tro att varje hej som undslipper någon annan på stan, på krogen, i hissen eller var som helst är ett förtäckt hot, främjar tveklöst alienering, utsatthet och osäkerhet. Det leder rimligen också till misstro och ett hårdare klimat där samtalet blir något konstigt. Och så leder det som sagt till vrede, hat och lidande, vilket motverkar vad samtalet varit under hela mänsklighetens historia och vad det bara måste få fortsätta att vara: nyckeln till förståelse, vänskap, fred, forskning och utveckling. Den vägen får vi absolut inte gå, särskilt inte i dessa tider.
Sluta alltså vara rädd. Heja på folk och bli inte förskräckt om de hejar på dig. Ett hej är ett hej. Och i 99 fall av 100 betyder det att någon tycker att du verkar trevlig och vill lära känna dig. Inget annat.
anguin.wordpress.com 