10/4, 2013: Överklagans natur

I går fick jag ett brev från förvaltningsrätten. De bad mig komplettera min överklagan i folkbokföringsärendet med en ”fullmakt i original som visar Er [lägg märke till versalen] rätt att företräda [Din mamma] i målet.” Jag är alltså tvungen att ha en fullmakt från din mamma där hon godkänner att jag överklagar ett beslut som är henne till gagn, och det kommer hon förstås aldrig att göra. Det är ungefär som att be ett brottsoffer vittna till fördel för en förövare för att han ska kunna bli frikänd. Och skickar jag inte in någon komplettering tar inte förvaltningsrätten hänsyn till min överklagan. Det här är ett klockrent Moment 22 och i praktiken har jag egentligen ingen möjlighet att överklaga – även om jag har rätt till det. Sjukt, sjukt, sjukt som bara fan. Annorlunda uttryckt betyder det här att första ronden – den om folkbokföring – är förlorad.

Annons

Publicerat av Anguin den 22 september, 2014

https://anguin.wordpress.com/2014/09/22/104-2013-overklagans-natur/