Min älskade dotter
I dag är det torsdagen den 14/2, 2013. Jag har haft våldsam feber de senaste två dygnen och jag har haft så ont i kroppen att jag bara legat och längtat efter värktabletter. Det har någorlunda tagit udden av brevet jag fick från Skatteverket i måndags; de har fattat beslut om att du ska folkbokföras hos din mamma. Jag skickade överklagan i dag, men jag hyser inget större hopp om att de ska ändra på sig. De menar att eftersom din mamma bott längre i Växjö än jag bott i Skåne så ska du folkbokföras där. Det är lite konstigt eftersom Skatteverket annars alltid har som mantra att där man har sin dygnsvila ska man också vara folkbokförd. Du har inte haft din dygnsvila i Växjö sedan i början av oktober 2012, och jag tycker inte att det räknas att din mamma avbröt sina Englandsresor för att det skulle se bättre ut i myndigheternas ögon.
Jag har tappat en stor del av mitt hopp. Folkbokföringsfrågan var en viktig del av hela grejen; hade du blivit folkbokförd här så hade du kunnat få dagisplats och skolplats. Som det är nu måste jag satsa allt på att samtalen i familjerätten i Växjö går min väg. Om människorna där tänker praktiskt och verklighetsförankrat så har jag en chans. Tänker de däremot i paragrafer och schabloner är det hela över. Om de förespråkar att du ska bo hos din mamma kommer jag inte att ta saken vidare. Nästa steg blir domstol och domstolen gör nästan alltid som familjerätten förordar. Hellre än att ta det till den nivån låter jag det vara; en rättsprocess tar lång tid och jag är rädd att du ska lida av det. Samtidigt bör jag också ta med i beräkningarna att din mamma kanske kommer att tycka mindre illa om mig om jag inte tar det dithän. Tycker hon mindre illa om mig så kommer vi att kunna samarbeta bättre och det är till din fördel – du kommer att må bättre om dina föräldrar inte ständigt bråkar och hatar varandra.
Men jag har hittills inte givit upp – långt därifrån. Om familjerätten kan se saker för vad de är så tycker jag att mina chanser bör vara goda. Jag kommer att ställa följande frågor till din mamma:
– Anser du att vi är lika goda föräldrar?
– Anser du att vi tar lika väl hand om Prinsessan?
På de frågorna kommer hon nästan garanterat att svara ja och när hon gjort det kan jag så att säga lägga de punkterna åt sidan: ”I så fall måste vi se till andra faktorer när vi ska bestämma vad som är bäst för Prinsessan.” Din mamma kommer antagligen att ta upp följande:
– Prinsessan har anknytning till Växjö. Mitt svar: Prinsessan har knappt varit i Växjö sen i augusti förra året. Om hon inte just nu har mer anknytning till Skåne så har hon i alla fall likvärdig anknytning.
– Prinsessan går på dagis i Växjö. Mitt svar: Knappt. Två dagar i veckan motsvarar de dagar hon går på öppna förskolan i Skåne. Dessutom har hon knappt gått på dagis i Växjö sedan i oktober 2012.
– Prinsessan har kompisar i Växjö. Mitt svar: Så vitt jag har förstått leker hon i stort sett bara med Linnea. Här leker hon med Julia, Ronja, Alma och Alva – regelbundet.
– Prinsessan har syskon i Växjö. Mitt svar: Hon har syskon i Skåne också. Även om de inte är biologiska syskon så känner hon dem faktiskt bättre eftersom hon levt med dem i större utsträckning än med sin biologiska syster. Samtidigt är de också närmare henne i ålder så att de faktiskt kan leka med varandra. Om du trots det tycker att det biologiska är så viktigt så kommer det som bekant ett biologiskt syskon i den här familjen inom överskådlig framtid.
Och så ska jag ställa de övriga frågorna. Vad hon än svarar på dem kommer familjerättsmänniskan, om han eller hon är någorlunda förnuftig, att se att jag har en poäng;
– Är det bäst för Prinsessan att leva med en vuxen eller med två vuxna?
– Är det bäst för Prinsessan att bo i en klädkammare i en tvåa eller är det bäst för henne att bo i ett eget rum – med fönster – i ett stort hus med trädgård, där hon kan plocka sina egna hallon och ta hand om sina husdjur?
– Är det bäst för Prinsessan att försörjas av en ensamstående, vårdanställd mamma eller av två höginkomsttagare?
Dessutom kommer jag, om nödvändigt, att prata om att du i stort sett har lika lång restid till din mormor och morfar från Lund som du har från Växjö, och att resan från Lund i de allra flesta fall medför färre byten. Dessutom är det betydligt närmare till Sturup och Kastrup om du vill åka till England och hälsa på G. I samma anda kommer jag att ta upp frågan om det är till ditt bästa att åka till England en gång i månaden. Jag tror att du mår bättre av stabilitet än av att kuska runt överallt, precis som du själv vid flera tillfällen berättat för mig.
Din mamma kommer med största sannolikhet inte att bo kvar i Växjö särskilt länge, vilket innebär att hon just nu gör sitt allra yttersta för att hon ska må bra – inte för att du ska må bra. Just nu bryr hon sig inte om att du måste bryta upp från skola och vänner om en tre-fyra år för att hon och G ska flytta någonstans där de kan få jobb. Även om jag till stor del kämpar för att du ska få bo hos mig för min egen skull, så ser jag fördelarna för dig. Bortsett från det jag skrivit ovan så är det, som jag antytt, värdefullt och tryggt för dig att få kunna gå i skolan från början till slut på ett ställe. Jag tycker helt enkelt att du ska bo hos mig av många anledningar – inte bara för att jag älskar dig så högt eller för att skulle sakna dig så oerhört annars.
anguin.wordpress.com 