Jag tycker att det är dumt att det inte kan vara lite varmare i Sverige. Folk snackar om årstidsväxlingar, men ska man vara ärlig finns det två lägen – gråa, regniga eller isiga becksvarta dagar i motsats till någon eller ett par månaders ljusare klimat där man slipper ha på sig jacka. ”Årstidsväxlingarna” är ett spel för gallerierna – för att ge oss intryck av att vi faktiskt har det varierat – annars hade alla flyttat från det här blöta köldhålet för länge sen. Hade det verkligen varit markerade årstider – glödande höstdagar med hög luft och klarblå himmel, skira, doftande vårdagar, mulliga, puffiga vinterdagar med rök ur munnen och härliga, tunga sommardagar med doft av tupplurar och hallon – då hade jag varit all for it, men årstidernas signaturer är så sällsynta att jag irriterar mig. Det kan mycket väl kännas som höst mitt i sommaren (det är nog det vanligaste) och vinter på både vår och höst. Allt blir en sörjig, smutsig och iskall gegga som gör att man drar upp jackan över näsan, tänker på skolslagsmål och tidigt åttiotal och fokuserar maniskt på att det ska försvinna.
Jag är för ett klimat som stämmer bättre överens med Mellaneuropas. Jag vill kunna odla lite söta vindruvor, apelsiner, timjan (som jag förälskat mig i), rosmarin och andra underbara växter. Min trädgård ska dofta. Vintrarna ska vara regniga och svala – somrarna varma med vackra kvällar – och det ska vara ljust. I mitt hus ska det lukta nybakat bröd. Jag ska bara… vinna på Lotto först.
annannan
/ 21 mars, 2011Bra skrivet!!
Tycker jag förstås delvis för att jag håller med, men mest för att det verkligen är välfångat.
Anguin
/ 22 mars, 2011Tack ska du ha! Och välkommen hit!