Jag går och längtar. Jag längtar efter henne så klart, men också efter något annat. Jag vet inte riktigt vad, men det hoar, ylar och ekar i tomma mig. Kanske är det våren? Jag suckar, pustar och ser moloken ut. Jag inser just nu, när jag skriver det här, att jag har lust att skapa något. Det kliar i mig. Jag låter kraven blåsa bort med vindbyarna och låter längtan efter skapande fylla mig i stället. I kväll ska jag ta fanimig ta mig till slöjdsalen och kanske få något gjort. Det blir inte vackert – det blir det inte – men det blir mitt. Något jag gjort själv. Något jag blött för, slitit med, förbannat och misströstat över. Det är snart färdigt och jag tror att jag någonstans kan känna mig stolt när det sker. Frågan är var jag ska ställa dem. Jag har inte plats egentligen, men jag får klämma in dem nånstans, och sen är det dags för nästa ”lilla” projekt.
Det känns konstigt – nästan kusligt – att ha lust att skapa igen. Jag är inte van vid det.
anguin.wordpress.com 
Åsa
/ 2 mars, 2011Njut av skaparlusten! Våren är till för nystart, eller nyväckelse av gamla lustar. Njut av längtan… det är ju en förbannat vacker grundton i den känslan även om den är ack så frustrerande