Malmö Opera ger Madama Butterfly, ett av de mest uppsatta operastyckena någonsin. Jag har sett en hel del opera i mina dagar, men den har jag aldrig sett. Senaste operan jag gick på var Tristan och Isolde, men jag får erkänna att jag helt enkelt inte är en Wagner-kille. Scenografin var… taffligt futuristisk, huvudrollsinnehavarna var gamla, slitna och rätt mediokra och jag får erkänna att jag somnade till under första akten. Sen gick jag. Trots att biljetterna kostade över 500 spänn.
Malmö Operas uppsättning av Madama Butterfly har dock fått lysande kritik och att döma av de bilder jag sett från föreställningen är den färgstark på gränsen till det suggestiva; 75 % av idén med opera, eller nej, 100 % av idén med opera, är de jättelika gesterna, svulstigheterna och de vansinniga känslosvallningarna. Jag gråter nästan garanterat och är helt slut när jag kommer därifrån. Jag grät på opera redan långt innan jag blev så känslig som jag är nuförtiden, så nu lär det bli en bölfest utan dess like. Hehe! Jag blir nästan lite tårögd bara av tanken just nu.
I afton är det dags för operavärlden att reparera mitt stötta förtroende för den. Jag ska se föreställningen ikväll tillsammans med – en kvinna. Yes. Ja. Jag har en dejt. Och vi ska gå ut och äta på en trevlig restaurang som jag är väldigt förtjust i och därefter ska vi ta ett glas med ett par vänner till mig. Jag är galet snygg idag. Nya skorna, nya jeansen, en ny tröja, nyrakad, putsad, luktar gott – hela grejen. Hon kommer garanterat att få svårt att motstå mig, och det är ju förstås tanken, men bara för att göra det ännu svårare för henne så ska jag svida om innan. Tredelad kostym ska det bli. Kvinnligheten i Malmö kommer att ställas inför en känslomässig härdsmälta så fort jag stiger av tåget, men vad gör man? Jag vill ju se opera. Och träffa en alldeles förtjusande dam. Inget annat spelar någon roll ikväll.
JCMAS
/ 23 januari, 2011Men! Bild då??
Nya kläderna!?
🙂
Anguin
/ 24 januari, 2011Jag lovar, JCMAS. Jag ska ordna en photo session.