Kollisionskurs

De senaste dagarna har jag varit i konflikt med mina nära två gånger. Senast för någon timme sedan. Häromdagen grälade jag med min pappa fastän jag visste att han hade rätt. Jag tog inte reson. Tjurade och höjde rösten. Tråkigt. Idag bråkade jag med vännerna i en projektgrupp jag är med i. Jag upplever ibland att de inte tar min kompetens på allvar och att de ständigt ska kontrollera mitt arbete. Så jag sa ifrån. Skrev som jag tyckte att om ni inte har större förtroende för mina kunskaper så får ni hitta någon annan. Någonstans visste jag att det nog inte handlade om det. Det handlade om att fler ögon ser fler saker. Oavsett vilket tog jag det som kritik. Resultatet blev att vi nära nog blev ovänner och att jag var på väg att hoppa av projektgruppen. En av dem ringde mig och frågade vad fanken jag pysslade med. Jag ryade en smula. Han ställde raka frågor. Jag insåg mer och mer att jag betett mig rätt barnsligt.

De två tillfällena har gemensamt att jag tjafsade fast jag i grund och botten i alla fall anade att jag hade fel. Och det är märkligt. Riktigt märkligt. Jag börjar genast fundera över vad som är fel med mig. Jag bråkar aldrig med någon normalt sett. Jag har mina misstankar om vad som inte stämmer. Dels har jag haft en rätt hård vecka på jobbet och dels ligger jag rätt pyrt till ekonomiskt just nu. Men jag tror att det handlar främst om att jag inte tar hand om mig som jag brukar. Min mindfulness och min yoga har verkligen gått på grund sedan jul. Jag har inte yogat en enda gång och knappt mindfulnessat heller. Det positiva är att jag så tydligt märker att jag inte fungerar utan de där grejerna; det tjänar som sporre för att jag ska ta tag i mig själv och mitt välbefinnande innan jag kraschar. Jag kan inte leva som jag gjorde förr (och vid eftertanke inser jag att det är precis det jag försökt göra några veckor nu). Det håller inte. Jag må tro att jag är en riktig jäkla tuffing, men det visar sig visst att det inte stämmer fullt ut. Bättring, I say!

Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Vad kan du göra för att släppa in mindfulness och yoga igen?

    Svara
    • Jag måste ta ett aktivt beslut. ”Bara” göra liksom. Jag vill ju. Inget snack om den saken. Det måste bara ske.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: