Jag har lyssnat på Nine Inch Nails så länge jag kan minnas, fast jag har alltid haft någon form av distans till dem. Jag har inte låtit mig förföras som mina vänner, som okritiskt svalt remixskiva på remixskiva. De få originalskivorna innehåller dock rent, flytande guld. Jag har inte lyssnat aktivt på NiN på flera år, men någon var snäll nog att skicka mig en länk till en låt som gör mig glad, melankolisk, nostalgisk och förväntansfull. Nu kommer jag inte att kunna sluta. Jag lyssnar medvetet och hör (faktiskt för första gången) några av de smååå, små nyanser och aspekter som gör NiN till NiN – och som får mig att handlöst falla allt längre ner i malströmmen – i spiralen.
9 tumsspik
Publicerat av Anguin den 4 januari, 2011
https://anguin.wordpress.com/2011/01/04/9-tumsspik/
Föregående inlägg
16. Min första kyss
16. Min första kyss
Nästa inlägg
17. Mitt favoritminne
17. Mitt favoritminne
Lämna en kommentar
anguin.wordpress.com 