Lite olustig

Jag känner mig lite rastlös och vill ha sällskap och/eller uppmärksamhet. Jag har mått förtjusande hela helgen, bättre än jag kan minnas att jag nånsin gjort. Det har inte varit så bra som det kan bli, men jag har varit varm och huslig. Jag har lagat en massa mat. Tvättat, städat, ställt i ordning. Vilat lite. Lekt med Prinsessan. Haft en massa ljus tända. Det har känts som hemma en gång kändes. Men så kom den där känslan av otålighet och lätt irritation.

Jag har travat av och an som en purken lejonhanne i en bur sedan dess. Mitt i allt det fina, goda inser jag desto starkare att någon fattas mig. Jag vill ha någon att spinna hos. Jag vill känna hur hon luktar och jag vill bli strykt över huvudet tills jag somnar. Jag har så klart återgått till dejtingsajten, med förväntat (inget) resultat. Internetdejting står inte högst i kurs i den här landsändan – man får väl snarast hänga nere vid Grillen för att få träffa folk här.

Jag trivs fan inte med det här. Jag vill inte vara rastlös och jag vill absolut inte logga in och ut på dejtingsajt fem gånger om dagen för att möta en tom inbox och en söklista där 95 % av damerna är avskrivna, antingen på grund av att jag inte gillar dem eller på grund av att de inte ens svarar på mina mejl.

Det får bli andra bullar! Uppsträckning! Celibat!

Föregående inlägg
Lämna en kommentar

9 kommentarer

  1. Långt ifrån den enda 😉 ha ha

    Svara
  2. Vilken dejtingsajt är du på? Jag har testat nån sån där betalsajt men upptäckt att de riktigt roliga snubbarna hänger på Happypancake.com, och då bor även jag i en liten håla. Jag träffade mitt numera ex där och min brorsa har träffat sin tjej där, han är i din ålder skulle jag tippa =). Den är dessutom gratis.

    Svara
    • Hehe. Jag hänger på Pannkakan. Den har jag tyvärr avverkat, ser det ut som. Eller avverkat och avverkat – det finns inte så värst många tjejer som är intressanta där. De som finns har jag kontaktat på något vis, men utan vidare framgångar. Men inte är jag ledsen för det inte 🙂

      Svara
  3. Andra bullar, uppsträckning, celibat – hur tänker du göra då? Fult av mig att fråga kanske, men jag har alldeles för många gånger gett mig själv samma typ av uppsträckning. Det funkar inte om man inte har en plan.

    Jag tror att du behöver någon som rör vid dig. Frisätter lite oxytocin. Boka in en helkroppsmassage eller nåt. Det är inte samma sak som att mysa ihop med någon i soffan, men det kan vara ett litet substitut.

    Svara
    • Du har nog rätt där. För jag har inte en aning om vad jag skulle göra istället. Jag kan inte ens baka bullar ju…

      Svara
      • Kan inte baka bullar? Hur vet du det? Har du försökt? Har du haft någon som har lärt dig?

        Min mamma har en bra, men jobbig, vana. Så fort jag säger ”det kan jag inte” så svarar hon ”då behöver du öva”.

        Svara
        • Jo, det förstås. Jag HAR försökt och det blev kaos, men that’s not the point – jag kan liksom inte bjuda på andra bullar eftersom jag inte kan baka dem. Därav – ingen uppsträckning (men dock celibat :P)

          Svara
  4. No shit Sherlock, vem vill inte bli ompysslad… Och uppskattad. Och vara någons förstaval..

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: