Nere

Idag är jag nere. Melankolisk. Fundersam. Lite ledsen. Ledsen när jag ser hur människor blir upp över öronen kära – när allt klickar och bara fungerar. Svartsjuk är jag. Svartsjuk på perfekta, lyckliga familjer. Svartsjuk på operfekta, halvlyckliga familjer där det trots allt finns kärlek som håller samman allt. Kärleksklister för att laga sprickorna i familjeskålen. Just nu önskar jag så innerligt att jag hade någon att komma hem till. Någon som kunde ge mig en andfådd, snabb kyss i dörren, och som sedan med ett leende och med gnistrande ögon skyndade vidare efter Prinsessan, bort till köket, ut på balkongen eller någon annanstans. Jag vill ha lek hemma. Oljud. Liv och rörelse. Skratt, rufs i håret, vackra ögon, mjuka kinder, värme, omtänksamhet, kramar, vila och bara-varande. Jag vill ha någon att leva med. Som andra har. De jävlarna.

Och så Nick Drake – Here Come The Blues.

Föregående inlägg
Nästa inlägg
Lämna en kommentar

11 kommentarer

  1. Jag läser så sällan bloggar helt i tysthet. Kanske blir det bara ett enstaka hej någon gång, men nu vet du att jag kikar in.. Har inte någon underfundig, klok kommentar, men tycker om det jag har läst, blir berörd. Av att du faktiskt är en av de som skriver fint om hur livet är. Inte alltid rosenröttt. Inte alltid så som vi vill…

    Svara
    • Wow. Tack så hemskt mycket! Det var nog det snällaste någon sagt till mig på jag vet inte hur länge! Tack.

      Svara
  2. Och jag ser framför mej en situation där jag sitter i en soffa. Bredvid mej sitter en man. Jag tål honom inte. Inte hans doft. Hans ord. Hans sätt att svika. Hans tjatande om sex. Hans martyrskap. Hans offerkofta. Jag tål honom inte. Ändå sitter han där i soffan och skapar rysningar i min kropp. I rummet bredvid ligger de två som är anledningen till att jag sitter i soffan och hatar att det är helg. För helg betyder att han är hemma. Fredag lite bättre än lördag för hans ångest har inte hunnit växa sej lika stor. Besöken till garaget, bilen, källaren har inte hunnit bli så frekventa.

    Vi delar inget. Ingen närhet. Inga samtal. Vi sitter där i kylan tillsammans. Och längtar bort båda två. Av olika anledningar. Men ändå på sätt och vis efter samma sak i olika skepnad. Lindring.

    Sen bestämde jag mej, han ska bort. Han kommer inte att ta barnen varannan vecka. Han kommer inte att förstöra deras liv på samma sätt som han fick sitt förstört av sina föräldrar. Hans upplevelse är att han lämnade. Jag skiter i vilket. Bara han var borta.

    Jag satt i soffan. Samma soffa. Ensam. Med ett leende som aldrig ville dö. Jag var jag. Jag slapp undan. Jag valde fritt. Jag sträckte ut mej. Njöt av tystnaden. Njöt av livets alla möjligheter. Och lovade mej själv. Aldrig mer. Då trodde jag att det betydde att någon aldrig mer skulle dela soffa. Så var det inte. Några år senare satt han där. Och nu vill jag komma nära, jag vill dra in hans doft i min näsa, jag vill dela alla mina ord, alla mina upplevelser. Kanske kom han lite snabbt. Innan jag var klar. Men han var klar. Jag tror det var det som gjorde att det gick.

    Svara
  3. riktliv

     /  1 oktober, 2010

    Och när man väl är uppe i det så blöder öronen ibland och man vill bara kunna ta ett enda andetag utan att någon hinner emellan med något som de vill att man ska göra, lyssna på, hjälpa till med osv. Det är anledningen till mina 10 minuter på stranden varje fredag. Min ventil att är stirra ut över havet oavsett väder och bara vara en stund. Det börjar bli kallt om tårna men än härdar jag ut. 🙂

    Men jag förstår vad du menar.

    Svara
  4. Just det.. dom där lyckliga jävlarna. Damn dom… Men som folk säger till mig.. tids nog hittar även du någon som passar naturligt i din famn och så är de där lyckliga stunderna åter. Till dess… kan man bara njuta av gös, eller sabrerad champagne eller vad nu som råkar förgylla vardagen

    Svara
  5. Din tjej då? Är inte hon bra?

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: