Snackat

Jag har pratat en lång stund med en gammal vän, som jag alltid känt mig i skuggan av. Jag vågade för en gångs skull berätta för honom att jag ofta känner mig överkörd av honom och att det delvis är därför vi tappat kontakten de senaste åren. Han bad om ursäkt för att han går på i ullstrumporna. Jag bad om ursäkt för att jag inte hör av mig. Förklarade att det till 70 % beror på min livssituation och hur jag mår. Berättade för honom om depressionen och om hur det är fatt. Jag har inte berättat för så värst många. Han peppade. Berättade att han tyckte att det var bra att exfrun och jag bröt. Han sa: ”Det finns förhållanden som fungerar. Där båda mår bra. Ett sånt förhållande kommer du också att få. Tro mig”. Det värmde att höra honom säga så. Jag känner mig faktiskt lättad. Det kändes befriande att ha det här samtalet. Efter 12 års vänskap.

Annons
Föregående inlägg
Nästa inlägg
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Ja, visst är det? 🙂

    Svara
  2. Fan, vad bra.

    🙂

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: