Jag känner mig missunsam. Grälsjuk. Irriterad. Men mest avundsjuk. Mitt underbara, älskade värdpar i Visby har fått en dotter. Hon är så fin att mitt hjärta gråter. Jag är så glad för deras skull. De har en jättefin son också. De är snygga, framgångsrika, bor i ett underbart hus i en underbar stad. De bakar bra mycket bättre bröd än jag. De är lyckliga tillsammans. Hos dem härskar ömsinta kramar, pannor i samförstånd och kärleksfulla skratt. De är allt och har allt jag inte har och inte är. Jag hatar dem lite. Jag vet inte om man får göra det, men det gör jag. Fattar ni vad jag menar? Goddag, mitt namn är Jante…
Äckelperfekt
Publicerat av Anguin den 19 augusti, 2010
https://anguin.wordpress.com/2010/08/19/ackelperfekt/
Föregående inlägg
Det arga lilla livet
Det arga lilla livet
Nästa inlägg
Döden
Döden
anguin.wordpress.com 
Trollet
/ 21 augusti, 2010Hahaha, hata på du, du känns inte i närheten av bittergränsen.
Anguin
/ 20 augusti, 2010Det känns skönt att ni inte tycker att jag är en gnällrövande idiot i alla fall!
AK
/ 20 augusti, 2010Jag var dem i 27 år… Sen rasade den vackra & idylliska världen. Och fallet är högt kan jag meddela… Tro inte på allt du ser, tro definitivt inte på att det varar utan ansträngning. Tro i stället på dig själv och försök att njuta av det du har och lägg inte alldeles för mycket energi på det du inte har. Men hata på du.. det kan hjälpa lite också. Kramar, AK
Maja Gräddnos
/ 20 augusti, 2010Jag hatar dem också lite.