…är ingen vacker syn; det liknar Lessebo vid i stort sett alla andra tidpunkter på dygnet. Kanske säger det ett och annat om Lessebo. Men vad fanken gjorde jag i Lessebo vid den tidpunkten? Jo, ni förstår – jag hade varit på dejt. Inte i Lessebo, gubevars, utan på Öland. Tjejen hade lägligt nog placerat sin nätta bakdel i en stuga 20 meter från stranden mellan Färjestaden och Borgholm, så jag tog mig dit genom helvetiska regnskurar som var så furiösa att de flesta trafikanter stannade vid sidan av vägen snarare än att köra vidare. Jag tror inte att jag varit med om värre regnskurar någonsin. Men jag kom säkert fram till sist.
Och så fick jag ett glas vin och så började jag laga fisksoppa. Så härligt att få laga mat där, i ett litet kök, med tjejen alldeles nära. Prat och skratt. Mat till 14 personer. Komplimanger för maten tills jag skämdes – till och med från barnen – ett av dem förklarade att det var den godaste soppa han någonsin ätit. Och så äpplepaj. Fy fanken vad bra den var! Och så fick jag sån lust att bada.
Klockan var kanske 22 eller något. Mörkret hade nästan lagt sig men lite gyllenrött solljus målade fortfarande molnen lila. Det föll ett lätt duggregn när jag och tjejen gick ner till bryggan och havet låg kav lugnt. Gräshopporna spelade som besatta i tystnaden. Jag frös som en häst när jag klev i, för det var fördömt kallt om ni frågar mig. Tjejen fnös åt mig och kallade mig något i stil med mes. Jag trodde att det skulle vara mycket varmare! Jag stod kvar med vatten upp till knäna tills jag kunde samla mig. Och så kastade jag mig framåt. Och då var det inte så kallt längre.
Jag stod och såg på henne när hon stilla flöt runt i vattnet. Min tjej gillar vatten. Hon älskar att bada, simma, dyka, surfa – typ allt som har med vatten att göra. Hon var en underbart vacker syn i dunklet. Hennes nakna, ljusa kropp mot det svarta vattnet. En helt perfekt kväll. Ett stycke perfektion skuret rakt från perfektionen själv. I stort sett allting som jag kallar sommar på en och samma gång.
Jag fick vara där några timmar. Hos henne. Vi var nära. Pratade, kramades och skrattade. Det kändes så bra. Men det kändes mindre bra när jag steg upp 05:45 och ännu mindre bra i Lessebo. 06:50.
anguin.wordpress.com 
Anguin
/ 4 augusti, 2010True.
Åsa
/ 4 augusti, 2010Perfekta dagar är värda att ha i minnesbanken även om det innebär att gå upp tiiiiidigt dagen efter för att kunna ha dem öht.